Hej världen!

Och hej WordPress…

Det var en pärs det här! Livrädd att något skulle försvinna av allt ‘guld’ (haha) som jag skrivit genom åren! Men nu är det klart!

Lite (nej mycket menar jag) nostalgisk var det inte utan att jag blev när jag satt och läste igenom bloggens tidigaste månader. Vad roligt jag hade och vilka massa goda vänner jag fick! Helt otroligt! Sen la jag bara av. Vad trist egentligen. Jag minns inte riktigt varför nu. Det tog väl för mycket tid kanske? Jag grävde mig ju längre ner i utbrändheten också och mådde sämre.

Men nu är jag riktigt sugen på att skriva igen. Så där som jag gjorde i början. Bladder om allt möjligt bara. Jag hade rätt kul…

Annonser
Publicerat i Okategoriserade | 6 kommentarer

En ny… eller ja, inte ny, en gammal… bil…

Vi insåg redan i våras, eller någon gång, eller har alltid vetat, att när vi bor som vi gör kommer vi förr eller senare behöva en bil till.

Mikael har ju sin Chrysler cab, men den kör man ju helst inte med på vintern… Egentligen var den ju bara menat att ha som ‘leksak’ inte köra fram och tillbaka till jobbet med, men många gånger har det fått bli så nu i höst sen jag började jobba.

Vi borde börjat leta bil för länge sen för vi tänkte ställt av chryslern sista september, men eftersom vi kom igång sent hade vi inte fått tag i någon bil det datumet.

Jag hade vissa krav… En Volvo, en billig, drag, vinterdäck, skaplig, helst kombi, och absolut inte röd…

Tre dagar in i oktober hann vi. Så snöpligt. Röd är den inte, fast inredningen är det tyvärr… Hoppas jag vänjer mig för det är en rent läskig färg… Men den var inte farligt dyr. Och den ser skaplig ut.

Jag har en liten vana (eller ovana) att hitta på ord eller meningar av registreringsskyltens bokstäver. Min första bil, vilken jag fortfarande äger, en ljusblå amazon har reg. nr. EBA, den kallas självklart för Ebba.

Den här bilen har bokstäverna NBW, vad blir det av det? Några förslag?
Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Lite tips på vad man kan äta kanske?

Eller vad man ska låta bli…

Jag har, hur konstigt det än kan låta, sedan vi flyttade till landet blivit riktigt bra på att laga mat.
Skryt säger min yngste son, när jag säger så. Fastän han också tycker att min mat är godare än den var förr (då den inte var ätlig ens alla gånger).

Dessutom så hittar jag oftast på recepten själv. Jag kan få inspiration från ett färdigt recept, eller utgå från ett, men jag ändrar alltid i dem, lägger till, drar ifrån och byter ut…

Kanske är det därför det blir gott?

En rätt vi gör väldigt ofta är ett recept jag en gång rev ur icareklamen, det hette då Texmexfräs med bönor och paprika. Jag har lagt till massor av saker i den, och det blir bara godare och godare… Lite brukar det bero på vad vi för tillfället har i kyl och skafferi. Får väl byta namn på den vid det här laget kanske. Sådana rätter är bra!

Texmex-fräs med bönor och paprika
3 paprikor, gärna i olika färger
300 g köttfärs
1 msk olja
1 tsk salt
1 påse tacokryddmix
2 dl vatten
2 burkar (à 400 g) vita bönor
1 förpackning tortillabröd
strimlad isbergssallad

Skölj, kärna ur och småtärna paprikorna. Fräs paprika och färs i olja. Krydda med salt. Tillsätt kryddmixen och vatten. Låt puttra utan lock ca 5 minuter. Spola hastigt av bönorna med kallt vatten och låt rinna av. Vänd ner bönorna i pannan och låt dem bli varma. Värm tortillabröden enligt förpackningens anvisning. Servera texmexfräset med tortillabröden och strimlad isbergssallad.

Jag har ändrat på receptet så tillvida att jag tar mer köttfärs, brukar vara ett halvkilo, skippar vattnet och tar krossade tomater istället, spolar inte av bönorna, varför ska man det, den tomatsåsen är också ätlig. Jag tar inga tortillabröd till, det testade vi och det blev hemskt söligt, vill man ha något till är tacochips bättre.

Jag lägger dessutom gärna till svarta oliver, kidneybönor (blir väldigt fina färger i den här rätten, grönt, gult, rött, svart, lila), kikärter (kan ta bort en av burkarna med vita bönor om jag lägger till kidneybönor och kikärter, men är vi många kan det få bli alla sorterna… många bönor blir det…). Jag brukar strimla och steka en gul lök till också. Jag brukar ta en extrapåse tacokryddor också, för det behövs när man lägger till mer saker. Eller om jag kryddar på med lite valfritt, chilipeppar, salt, cayennepeppar, lite vad jag känner för…

Sen äter vi det som det är, eller med isbergssallad och tomater och sånt, tacochips, turkisk yoghurt är gott att klicka på också. Rött vin är gott till!

Inte världens nyttigaste kanske, men inte helt onyttigt heller, köttfärs är väl inte onyttigt? Bönor, paprika och oliver är ju bra, ja jag vet inte. Det är fruktansvärt gott i alla fall. Tar man lite extra som jag räknat upp räcker det gott och väl till sex personer som blir stoppmätta… Originalreceptet var tänkt för fyra.

En annan sak som är väldigt gott, som jag hittat på helt och hållet är en laxrätt med gratinerat potatismos. Jag gjorde det som en nödgrej en gång när jag skulle steka fyra laxkotletter till middag åt oss fyra och barnen tog med sig en kusin hem…

4 laxkotletter
smör eller kanske olja
potatismos, av pulver eller eget
2 ägg
ännu mer smör
mjöl eller maizenaredning
grädde, matlagning eller vanlig, kan gå med mjölk också
salt, peppar, svartpeppar, curry, chilipeppar, cayennepeppar eller vad man nu har
massor av persilja
massor av krossad rosepeppar

Jag tärnar laxen i typ 2×2 cm tärningar, steker lätt i smör, borde gå med olja, men jag tycker smörsmaken är så god… jag vet, inte så nyttig… Sen lägger jag dem i mitten av en stor ugnssäker form. Sen gör jag potatismos, antingen av pulver eller om man gör eget potatismos, vispar i två ägg och klickar (spritsar om man vill vara riktigt fin) runt laxbitarna, de ska alltså inte ligga i kanten av formen för det är där potatismoset ska ligga, som en ram runt fiskbitarna.

Sen gör jag sås på smör, mjöl eller maizenaredning och grädde eller mjölk. Första gången jag gjorde detta minns jag inte vilka kryddor jag använde, men barnen älskade maten. Jag gjorde detta i söndags när mamma och pappa var här, då hade jag curry, den kan man med fördel ta i redan när man smälter smöret, för den smakar godare om den får fräsa lite i smör. Men inte för mycket, det ska inte direkt smaka curry, vill man ha det gulare kan man ju ta gurkmeja, som inte smakar direkt något men som gör maten gul… Salt, peppar och vad man känner för, jag hade lite curry som sagt, lite chilipeppar, men inte alls mycket, det får inte ‘smaka’ curry eller chili utpräglat, sen massa persilja och så rosepeppar som man bankat lite på i mortel.

Detta ställde jag i ugnen tills moset blivit lite brunt i kanterna, såsen kokade och fick lite ‘färg’. Lite persilja och lite mer rosepeppar över är trevligt. Vi åt gröna bönor till detta första gången, i söndags broccoli. Båda passar bra.

Sen som avslutning då, ett litet tips på vad man kanske inte ska äta, eller kanske man ska det i alla fall?

För ett par veckor sedan åt vi något, minns inte vad nu, men jag tänkte att bladspenat kunde vara gott till. Jag sådde spenat i år och inte förrän i september blev den så man kunde ta lite av den, jag var väl sent ute eller så växer saker sakta här…

I alla fall, det var mörkt ute och jag gick lite på känn, jag visste ju var spenaten växte och hur den såg ut, jag repade av rejält med blad och tog in dem, sköljde dem och kokade upp dem lite snabbt och rörde i lite smör.

Barnen ville inte ha det, de såg lite misstänksamma ut, de gillar inte stuvad spenat heller, det älskar Mikael och jag, vi åt det i dag, med blommehönsägg!!! Vi åt upp bladspenaten i alla fall och tyckte det var gott.

Två dagar senare gick jag förbi trädgårdslandet och såg att ringblommorna började knoppas, kul tänkte jag, de var ju också sena så klart, nästa sekund såg jag att de inte hade speciellt många blad…

Jag hade kokt ringblommeblad åt oss istället för spenat…

Nu vet jag ju att man kan äta ringblommor, i sallad, själva blommorna, så bladen borde inte vara farliga. Men ändå… Jag berättade det för en kompis och när hon garvat en stund sa hon att det faktiskt är riktigt nyttigt med ringblommor så det var väl i slutänden bara bra då…

Publicerat i Mat och dryck | 1 kommentar

Första oktober

Första dagen i en ny månad. Igen. Full av goda föresatser är jag. Givetvis.

En av dem är att blogga oftare, t ex försöka varje dag.

Det faller nästan innan jag börjat, jag sitter ju här och nickar till, somnar nästan, orkar absolut inte skriva någon blogg…

Men men, det får väl bli så här då, så blir det mer i morgon, om hästar, hönor, bygge, inköpsrundor, biljakt, runescape, väder och vind, god mat etc…
Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Always will be

Det här inlägget säger er inte så mycket om ni inte tittar in på min andra blogg också, för det är där musiken ligger. Här har jag glömt hur man gör…
 
Men gör gärna det, titta in på Reflections of Rachel och lyssna på musiken där.
 
Jag kom på att jag inte bytt musik på allt för jättelänge. Tråkigt ju, för oss alla som mer än en gång tittar in på bloggen. Även om musiken jag hade, ‘The Cross’ med Within Temptation är väldigt fin och betyder väldigt mycket för mig.

Trött på den. Här kommer en ny. Jag tycker mycket om den också. ‘Always will be’, med Hammerfall. Jag dedikerar den till den vän jag saknar mest av alla, som låtsas att jag inte finns. Önskar jag kunde göra detsamma…

En rolig sak förresten, som jag kom på nu när jag satt och sökte efter bilder till det här inlägget. Vi köpte en gång i tiden en bil av basisten i Hammerfall!

Eller rättare sagt, f d, för han hoppade visst av förra året. Och detta var före Hammerfall bildades också. Och bilen har vi inte kvar längre heller…

Men ändå. Är jag nästan lite känd då?
Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Sune och Seikei, farväl mina tuppisar!

I dag fick jag, vi, barnen och alla de andra tupparna och hönorna, säga hej då till Sune och Seikei, sussextupparna.

Det var med blandade känslor. Vi hade ju bestämt att åtta tuppar ska bort, vi ska bara ha två kvar, Tuppe och Blomma. Fast nu har Tuppe haltat några dagar, hoppas bara det går över…

Sussextupparna, australorparna och plymouth rockarna, även gamle Rocky skulle bort. Vi insåg att det skulle bli svårt att hitta nya hem åt dem och anade att de skulle bli mat. Vår eller andras om inte vi klarade av att äta upp dem. Slakt skulle vi få hjälp med i vilket fall som.

Men jag testade i alla fall att annonsera ut dem. Först i hönsforumet, enda svaret var en som var villig att ta emot dem gratis, för att äta upp dem. Hmpf! Då kan vi ju göra det själva!

Sen annonserade jag i Skaraborgsbygden, en tidning vi prenumererar på, kommer en gång i veckan. Annonsen var inne i torsdags och vi hade inget hört så jag trodde det var kört. Jag vet ju att det är svårt att bli av med sina övertaliga tuppar vid den här tiden på året.

Men, telefonen ringde i dag på eftermiddagen. En familj i Vara som sökt efter sussextuppar länge, varit och tittat på flera som visat sig vara icke renrasiga och andra som visat sig vara dvärgsussex (visste inte ens att det fanns). De blev jätteförtjusta i mina gulltuppar, skam hade väl varit annars!

Så i dag på kvällen åkte de till sitt nya hem, ett gäng med sussexdamer och lohmanntjejer skulle hälsa dem välkomna vid framkomsten, eller rättare sagt i morgon då kanske när de vaknar. Vilken glad överraskning för dem!

Hoppas bara de trivs nu, mina små pycklisar som jag haft sen de fortfarande var lite fuktiga i dunet… Snyft!!!

Och – raskt över till något mycket roligare!!! Så här många olika färger och former får vi på våra ägg nu!!! Det stora bruna till vänster är från en av ‘di gamle’ lohmannhönorna. Det lilla vita är från en leghornshöna, en eller kanske två har börjat värpa, och det lilla beiga är från en blommehöna!!!! Lilla Viola har värpt så mycket som tre ägg hittills! Ett varannan dag! Duktiga små hönor!

Och så här små och bortkomna ser de små äggen uti en vanlig äggkartong! Om någon undrar över siffrorna som kanske anas på äggen, så är det min egen lilla kodning av dem, som inte har något att göra med stjärnäggs koder som ni ser i locket på den begagnade förpackningen…
 

Den översta siffran på varje ägg är ordningstalet på äggen, vi har hittills fått elva vita ägg, alltså är de numrerade 1 till 11 och den undre siffran är dagens datum. Många gånger råkade det sammanfalla, så att alltså ägg nr 5 kom den femte september…

Vi har sedan början numrerat de gamla hönornas ägg med dagens datum och kom på i efterhand att det kunde varit kul att numrerat dem och sett hur många det blir på ett år eller så.

Mer om hönorna i morgon kanske. Eller något helt annat!

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Allt för en trevlig trädgårdsfest!

Jag städar på mitt skrivbord, spelar Runescape och läser hönsforum och lite annat, allt samtidigt.

Eftersom jag inbillar mig att jag har simultankapacitet, eller åtminstone önskade att jag hade det, tänkte jag skriva en blogg också. En liten får det bli i dag.

Jag hittade en liten lapp bland annat, i drivorna med papper, tidningar, urklipp, pennor, muggar, stenar, skivor och annat. Den var utriven från någon slags reklam, Ica Maxi eller något sådant. För evigheter sen. Typ någon gång i början av sommaren eller så.

Rubriken lyder: Allt för en trevlig trädgårdsfest! och i lite mindre stil strax under: Grillar, solstolar, spadar, spel…

Grillar förstår jag. Vi är ju visserligen inga grillare, tror vi är de enda på jorden som inte fattat tjusningen med att bränna kött över glöd bland mygg och/eller kyla utomhus när man kan stå i lugn och ro i köket och laga maten och slippa allt obehag… Men jag förstår vad grillar har med trädgårdsfester att göra! Man grillar festmaten på den.

Solstolarna också, även om de känns mer… privata. Visst, man kan sitta och sola tillsammans på en trädgårdsfest. Även om det säkert känns mer bekvämt att sitta på vanliga stolar runt ett bord. Speciellt som man ska äta det man förhoppningsvis lyckats grilla.

Spel är jag också med på. Krocket, piltavlor och kubb och sånt kanske t ex, jättetrevligt på en trädgårdsfest.

Men spadar… Kanske är det jag som är dum. Kanske är det för att jag grillar så sällan som jag inte förstår vad man gör med spadarna. Ska man kanske äta med dem? Slå varandra i huvudet med dem för att man blir oense om hur man ska grilla? Eller ska man gräva ner de brända köttbitarna med spadarna?Eller menar de leksaksspadar? Så barnen har något att göra medan de vuxna häckar runt grillen?

Eller ja! Så är det ju! Man ber alla ta med sig varsin spade, och medan man väntar på att köttet ska brännas så gräver man t ex en grund så man kan bygga till huset. (Det var alltså så vi skulle gjort, så slapp vi hyra grävmaskin vilket helgen är vikt för…) Har man inte planerat att bygga till huset kan man ju alltid gräva ett trädgårdsland eller en grop åt andra…

Jag fastnar alltid i sådant där. Funderar, undrar och är så där fruktansvärt onödigt nyfiken…

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar